Nyhetsbrev november

Vi har nu hunnit förbi första advent och fått smaka på omgångar av snö så att man nästan storknade. Snön har börjat sjunka undan men vi hoppas ändå på en vit jul.

Det är inte bara vädret som är ombytligt och föränderligt.

Börsoro, höjda räntor och inflation pratas det mycket om.
Börsen (OMX Stockholm All Share ) har sjunkit med drygt 20 % i år men återhämtat sig den senaste månaden med nästan 7 %. Det vi har omkring oss är dock inte något som blåser över i första taget och fortsatt volatilitet (svängningar) på börsen skulle inte komma som en överraskning. Inflationen är fortsatt hög på rullande årsbasis, men vi ser tendenser till en stabilisering och nedgång av inflationen, i alla fall om man läser Riksbankens inflationsrapport, som prognosticerar att inflationen skall börja närma sig 2-3 % under 2024. Värt att notera är att ungefär hälften av dagens inflationen härrör sig från bränsle- och energiprisförändringarna. Kriget i Ukraina lär knappast vara på väg mot fred under närmaste tiden och vi måste anpassa oss och förhålla oss till fortsatt höga energipriser även om terminsmarknaderna indikerar en nedgång.

El- och drivmedelspriserna påverkar KPI
Prisutveckling i procent jämfört med samma månad föregående år för KPI, drivmedel i KPI (COICOP 07.2.2) samt el i KPI (COICOP 04.5.1)

Bostadsmarknaden
Utvecklingen av de faktiska bostadskostnaderna förklarar en stor del av prisutvecklingen på bostäder. Borttagandet av fastighetsskatten (2008) och synnerligen låga räntor under en lång tid har bidragit till de höga fastighetspriserna. Det finns därmed en viss fallhöjd inbyggd i dagens priser.

Nu senast, den 24 november, höjde riksbanken sin styrränta med 0,75 % till 2,5 % och fler analytiker tror att det kan komma ytterligare höjningar för att på så sätt dämpa inflationen.

I vardagsekonomin påverkas många människor av höjda boräntor och inflation som gröper ur köpkraften, vilket i sin tur sätter press på bostadspriserna. Förändringarna i riket som helhet är ganska måttliga med nedgångar på 6-7 % (Svensk Mäklarstatistik november) men bland annat Handelsbankens fastighetsanalys talar om att priserna kan gå ner lika mycket till eller mer. Det vågar vi inte uttala oss om, men vad vi faktiskt ser är att transaktionscyklerna tar längre tid och bankerna i högre grad kräver att man sålt innan man får ett nytt bolån. Samma företeelse såg vi under 2018 i spåren av den nedgången.

Inom byggindustrin ser vi en kraftigare inbromsning. Företagen har att parera såväl höjda kapitalkostnader, höga byggmaterialpriser och sjunkande bostadspriser. Till detta kan läggas slopandet av investeringsstödet för hyresrätter. Boverket rapporterade nyligen att de väntar en nedgång från 71 000 (2021) till 35 000 (2023) nya bostäder per år.

Behovet av bostäder är dock fortsatt stort och större än det som produceras. Branschen är kapitalintensiv och behöver tid att anpassa sig till nya förutsättningar. Det är också så att vi ser att det ändå genomförs bra bostadsaffärer men vi kommer säkert att behöva vänta ett halvår innan vi ser vart det tar vägen.

Svensk Kreditförmedling parerar vår långivning för att möta en lite besvärligare marknad med att prioritera samhällsfastigheter och industriinvesteringar med långa hyresavtal. Även yteffektiva och prisvärda bostäder kommer fortsatt att vara efterfrågade så till vida att vi ser en långsiktig refinansieringsförmåga.

Det är inte riskfritt att investera i lån som ger 10-15 % i årsränta, men vi anser att det är ett bra komplement till börsen och ett av de få sätt som finns att inflationsskydda sina pengar.

Med vänliga hälsningar

Svensk Kreditförmedling AB
Nils Revvik